Fiskeåret 2023

Nu är snart året över och då kan det vara lite roligt att se tillbaka till det fiske man haft. 

Generellt sett har det varit ett ganska fiskefattigt år. Jag har inte fiskat lika mycket som de senaste åren men jag har fiskat lite mer i nyare vatten. Det var också lite av planen med 2023 för mig. Att fiska mer i nya vatten och variera mitt fiske mer än jag gjort innan. En del av de sakerna jag hade tänkt fiska blev aldrig av, som alltid men ett mål jag hade och som jag ändå tycker jag lyckades med var att ta en lite större skånsk fjällkarp. Den kommer längre ner sen. 

Fiskeåret började hur som helst i mars med att fiska vandrande kustid i Blekinge med min gamla kollega och kompis Jakob. 

Det var rätt längesen jag fiskade id och tidigare har jag bara gjort det i Läckebyån norr om Kalmar. Fisket var rätt segt när det kommer till de större fiskarna men mellan vadandet i ren gyttja lyckades vi ta några hyfsade fiskar åtminstone. 

Största för mig var denna slitna fisk på 2795g. 

En av Jakobs fiskar. Jag minns inte vad den vägde.

I april gjorde jag första feederpasset för året på färna. Jag och min son Charlie fiskade i Helige å i Gemla och grabben tog sin första någonsin vilket var väldigt roligt. Han blev mycket stolt över den. 

Charlies första färna.

Charlie ville gärna testa att ta fiskbilder så han fick fotografera en av mina ;). 

Det blev inget av särskild storlek i vanlig ordning. En av mina "drömfiskar" är faktiskt en regfärna från Helige å men det känns otroligt svårt att lyckas med det. Jag har än så länge aldrig lyckats ta en enda. Det är en fin å att fiska i och rätt så gott om fisk men topparna är tyvärr inte där. Kanske 2024 ;). 

I maj åkte jag tillbaks till Helige å och fiskade färna igen. Fick otroligt mycket fisk och hade ett riktigt roligt fiske men tyvärr uteblev topparna återigen och det var lite granna sista rycket för att försöka ta en innan lek. 

Bottenmete med räka och bröd var melodin.

Fick rasta centerpin en del med.

Tyvärr slutade detta passet på sämsta sätt. På vägen hem fick jag samtal från ordförande i den förening som sköter om det vatten med gräskarp vi har hand om. Det låg döende fisk längs stranden och det blev tyvärr ett fenomen som blev alldeles för vanligt förekommande hela våren i princip. Vi förlorade ett gäng fiskar på detta sätt och vi vet än idag inte exakt varför de dog även om det finns teorier. Jag är faktiskt ganska nervös över hur vintern och våren kommer visa sig för 2024. Om det kommer ske igen eller inte. Jag hoppas verkligen inte det.

Hyfsad fisk som tyvärr gick vidare.

I juni la jag ett pass på gräskarp för att visa mina 2 kollegor Ville och Erik hur det går till. Vi blankade så klart men det var mysigt ändå. 

Stor och liten.

Resten av juni och juli bestod fiskemässigt i princip bara av karpfiske i skånska eller småländska vatten. Ibland ensam och ibland med barn. 

Stressad pappa avnjuter kaffe.

Även midsommarafton firades bakom spöna enligt tradition. På samma plats som bilden ovan men det blev ingen fisk det passet heller. Faktum är att i det vatten dessa bilder är tagna har jag inte tagit en fisk på många år. Einstein hade troligtvis kallat mig en idiot för att försöka vidare. 

Midsommarmiddag

I juli var det dock bra fiske i systersjön en bit bort och Charlie som jag hade med mig ett pass fick sin första landade karp. Han hade oturen att tappa en precis vid land förra hösten så det var superskoj att se han äntligen få sin första. Jag drog även till med nytt sjörekord med en fisk jag fått lite för många gånger nu. 

Charlies första karp. Ingen ful direkt om jag får säga det själv.

Det blev även ett snabbt blankpass på gräskarp i juli. Jag fiskade inte mkt efter dom i år. Bara ett par sporadiska pass. 

I juli bar det också av till de skånska skogarna i jakten på en stor skånsk fjällis. 

Ett skepp kommer lastat

Jag trodde jag åkte mot 3 dagars lugn och ro med eventuellt typ ett napp men det skulle visa sig bli något helt annat. Det första var att mitt tält gick sönder vid uppfällning. 

2 gånger hade jag tyskar som rodde runt på sjön framför mig. En gång rodde det till och med fram en person och undrade var mina linor var. Han verkade inte fatta alls att mina linor låg i en solfjäderform typ 100-200m ut. Första dygnet fick jag en mindre fjällis som gav mig rätt gott om självförtroende. Det kändes hett. 

En liten glupsk fisk plockade upp betet bland stora vassa stenar på botten.

Andra dygnet dock blev total skräckblandad förtjusning. Tyvärr fick jag världens feber och illamående men trots det lirkade jag upp 2 stycken karpar trots att jag knappt pallade med att sätta mig i båten när det nappade. Jag var på riktigt lite rädd för att jag skulle hamna i vattnet för att jag inte hade orken och klarheten i huvudet. Jag är glad att jag gjorde det dock för jag blev belönad med ett av årets mål och sen ännu en "10a". Hade det inte varit så att jag fiskade på ett ställe som innebär transport av utrustning med två båtar så hade jag nog försökt ta mig hem innan dess. 

Skånsk 14+are

Att packa ner all skit sen i fullt illamående var något jag gärna slipper igen. Tyvärr blev jag efter att ha gjort det belönad med att köra in bilen i en sten och kontakta försäkringsbolaget. 

I augusti blev det också ett blankpass i Hagasjön i år igen. Som tur är för mig så råkar det vara en väldigt mysig sjö att inte få fisk i. Jag hade massvis med aktivitet när jag kom fram till sjön och tänkte ärligt talat att jag hade guldläge men det spelade som ofta ingen roll. 

Här brände jag ett utmärkt läge.

Här brände jag också ett utmärkt läge

"Brända tomten" passar därför mig utmärkt. 

Sen bar det iväg igen en natt i en ny skånsk sjö. Råkade precis som vanligt ut för tyskar i båt. Det är i princip helt omöjligt att fiska i skåne utan att det kommer tyskar i båt och stör ens fiske har jag kommit fram till. Mysigt swim hur som helst! Hade varit extra najs om lånebåten låg där dock och att inte tyskar var iväg med den i 12h. 

För att slicka mina sår efter ett par blankpass så tänkte jag att jag skulle försöka ta en gräskarp hemmavid. Lite för att bevisa för mig själv att sjön fortfarande gick bra att få fisk i efter det tragiska under våren. En veckas förmäskning blev till två efter ett uteblivet planerat pass men efter det hamnade en belöning på mattan. Ingen gigant men jag var nöjd. Fisken var dessutom i finfin kondition och hade ingen svamp eller nånting sånt. 

Sen började höstfisket efter karp i ett av mina klubbvatten. Jag har haft rätt bra fiske där senaste åren och jag hade lite av en plan i år att jag skulle hålla igång mitt fiske där genom hösten in i vintern för att försöka få min första vinterkarp. Tyvärr sket detta sig med vädret då vintern kom väldigt plötsligt så jag fick aldrig riktigt chansen egentligen. Sista passet tog jag i november och då blankade jag men det kändes långt ifrån omöjligt. Jag fick en fisk i oktober och tappade en till samma pass. 

Fisklöst "semivinterpass" i november. Det var kallt men kändes hett. 

Med det tog fiskeåret 2023 slut för mig. Jag hoppas starta 2024 med ett vinterpass på färna nästa vecka. Får se om det blir av :) 

Ha det gött!